Slaget vid Borodino.html

Slaget vid Borodino

Napoleon I på Borondinohöjderna, av Wassili Wassiljewitsch Wereschtschagin, 1897

Datum	7 september 1812
Plats	Borodino, tio mil väster om Moskva
Utfall	Fransk seger

Stridande

Befälhavare

Styrka

130 000 man
587 kanoner ^[1]

120 000 man
640 kanoner

Förluster

35 000 döda och sårade ^[2]

44 000 döda och sårade ^[3] ^[4]

Napoleonkrigen

Kap Finisterre – Ulm – Trafalgar – Austerlitz – Saalfeld – Jena-Auerstedt – Pułtusk – Eylau – Heilsberg – Friedland – Vimiero – Ocana – Corunna – Medellin – Sacile – Abensberg – Eckmühl – Raszyn – Aspern-Essling – Talavera – Wagram – Walcheren – Badajoz – Salamanca – Fälttåget mot Ryssland – Lützen – Bautzen – Grossbeeren– Katzbach – Dresden – Kulm – Dennewitz – Leipzig – Hanau – Bornhöft – Brienne – La Rothière – Montereau – Minciofloden – Laon – Arcis-sur-Aube – Montmartre – Paris – Ligny – Quatre Bras – Waterloo – Wavre – Issy

Napoleons invasion av Ryssland

Smolensk – Borondino – Malojaroslavec – Vjazma – Krasnoi – Berezina

Slaget vid Borodino (ryska: Бородино) den 7 september 1812 var ett viktigt och stort fältslag under Napoleonkrigen.

redigera Bakgrund

I juni 1812 marscherade Napoleon in i Ryssland. Krigsministern Michail Barclay de Tolly tillämpade den "brända jordens taktik", dvs han låter trupperna retirera och förstör områden de lämnar för att inte ge fienden någon fördel. Den 29 augusti ersatte Michail Kutuzov Barclay de Tolly som överbefälhavare för ryska armén och när Napoleon närmade sig Moskva beslöt man att försöka stoppa hans framfart. Vid byn Borodino i guvernementet Moskva cirka 10 mil väster om Moskva fann han lämplig terräng och lät bygga omfattande befästningarbeten med början den 3 september. I mitten åt höger anlades Rajevskij-redutten och på vänstra flanken byggdes de tre Bagration fleches (pilformade vallar utefter en diagonal - se befästning) - tillsammans utgörande an stark befästning.

redigera Fältslaget

Styrkesiffror varierar i olika källor men cirka 250 000 man i två ungefär likstora motståndare gör detta slag till ett av de största i den dittillsvarande historien. Klockan 5 på morgonen den 7 september beordrar Napoleon en frontalattack - en taktik som han mindre ofta använt. Kungen av Neapel, Joakim Murat leder en kombinerad infanteri- och kavelleriattack och intar den centrala Rajevskij-redutten. Ryska reserver sätts in och striderna böljar fram och tillbaka med mycket stora förluster på båda sidor. I skydd av mörkret, klockan 2 på morgonen lämnar ryska armén slagfältet i två kolonner och retirerar några km men till slut nära Moskva, alltså knappt 100 km, där man vid ett krigsråd beslutar att inte försvara Moskva.

Slaget slutade utan avgörande men med förlust av halva ryska styrkorna och 1/4 av de franska, sammanlagt nära 100 000 i förluster. Slaget vid Borodino var inte bara det största utan även ett av de allra blodigaste slagen i historien dittills.

Slaget vid Borodino, Peter von Hess, 1843.

redigera Se även

redigera Källor

Nordisk familjebok (1905), band 3, s. 1213 (länk)
Webbplats Helen & Nick Mozak, Belgorod, Ryssland

redigera Fotnoter

^ Riehn, sid. 479.
^ Lindqvist, sid 368
^ Smith, sid. 392
^ Riehn, p. 255

redigera Referenser

Lindqvist, Herman, Napoleon, Norstedts, 2004
Riehn, Richard K. Napoleon's Russian Campaign, John Wiley & Sons, 2005.
Smith, D(?), The Greenhill Napoleonic Wars Data Book. London: Greenhill Books, 1998.

redigera Externa länkar

Eight Attacks on 'Bagration Fleches' - på engelska
The Battle of Borodino - på engelska
Napoleonic Guide - Borodino - på engelska (med popups)

GotLink