Wikipedia:Faktafrågor.html



Här kan du ställa frågor om vad som helst, till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz? Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Ofta kommer svar inom några dagar, men ibland dyker nya svar upp efter en månad eller mer. Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Gamla frågor finns i arkivet.

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än cirka en månad flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv/2009).

redigera λ - homosexuell frigörelse?

Jag läste på en hemsida om Magnus Uggla för alltför många år sedan att lambdatecknet som syns på vissa av hans omslag, blandat med tecknena för kvinna och man, står för homosexuell frigörelse. Finns det någon källa på detta? Jag har då inte lyckats hitta någon. Herrn 16 november 2008 kl. 23.41 (CET)

För mig kommer lambda alltid att betyda våglängd, egenvärde eller Lagrange-multiplikator. --Andreas Rejbrand 17 november 2008 kl. 20.22 (CET)

På en:Lambda står det "Used as a symbol meaning gay or lesbian.". Jösses vad vår lambda-artikel är innehållsfattig, förresten. //Knuckles...wha? 17 november 2008 kl. 20.31 (CET)

Tecknet används också i spelet Half-Life där huvudpersonen ju är en forskare, ändå var det en diskussion i PC Gamer kommer jag ihåg huruvida Valve Corporation "menade" något med den symbolen. Jag tror man ska ta det med en nypa salt, den är nog inte så brett använd och används förmodligen oftare i en annan mening. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 19 november 2008 kl. 13.30 (CET)

Lambda är väl ändå ett tecken som har att göra med halveringstid? Spelet heter Half-Life, vilket gör symbolen till en väldigt logisk sådan. 81.8.177.230

Ja. λ är inte symbolen för halveringstiden i sig, men nogväl för den alternativa beskrivningen sönderfallskonstant av ett exponentiellt avtagande. --Andreas Rejbrand 3 januari 2009 kl. 13.53 (CET)

Jfr den nordiska tidskriften Lambda Nordica om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kring HBT- och queerfrågor. //E175 3 december 2008 kl. 12.58 (CET)

redigera Är allt massa och energi?

Fick denna fråga av min flickvän och jag svarade spontant "ja", men eftersom jag inte är extremt bevandrad inom fysiken så funderade jag lite. Består ljus t.ex. av partiklar som i sin tur kan räknas som massa? Hur är det med gravitation? Vet att jag hört något om gravitoner, en partikel som borde finnas men som inte bevisats, och som i så fall inte ska ha någon massa. Hur är det egentligen, finns det något annat än massa och energi? Vad är det i så fall? Enligt fysiken alltså, fritidsfilosofer undanbedes vänligen. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 24 november 2008 kl. 20.50 (CET)

Jag tycker att det är svårt att svara på frågan eftersom jag inte vet vad "allt" är... --Andreas Rejbrand 24 november 2008 kl. 21.30 (CET)

Ljuspartiklar (fotoner) kan i vilket fall böjas av av gravitation; se gravitationslins. Fotoner har ingen vilomassa, men väl energi. Gravitonen skall, enligt gällande teorier, även den sakna vilomassa. Allt som har med gravitation att göra är dock tämligen outforskat, eftersom det är en så svag kraft att den knappt kan experimenteras med.

andejons 24 november 2008 kl. 21.47 (CET)

Med "allt" menar jag "allt". Åtminstone alla saker och ting omkring oss, alla fysiska saker eller alla företeelser. Ljus, gravitation, stjärnor, bananer. Något kan väl ha både massa och energi, men kan det ha enbart massa eller energi? Om något inte är enbart massa, enbart energi eller både och, vad är det då? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 24 november 2008 kl. 22.17 (CET)

Vi har dimensioner och medvetande. Och satsradningar. Satsradningar är varken massa eller energi. --Andreas Rejbrand 24 november 2008 kl. 23.08 (CET)

Seriöst, har du inget bättre att bidra med än grammatiska pekpinnar så kan du väl hålla dig utanför? När jag menar "allt" så menar jag naturligtvis alla saker omkring oss. Med saker menar jag materiella saker som går att ta på och/eller observera. Inte lingvistiska termer. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 24 november 2008 kl. 23.43 (CET)

Mitt inlägg var seriöst. Jag ämnade illustrera problemet med att använda ordet "allt" (energi kan du inte ta på (i klassisk mening i varje fall), och satsradningar kan du observera). Jag misstänkte att du med "allt" menade "all materia", och i sådana fall blir ju frågan trivial. Klassiskt är ju massa en egenskap hos materia, och vad säger du då om laddning, spinn, isospin, och alla andra kvanttal? Dessa saknar dock den eleganta relationen E = mc². Och om du avser "fundamentala ... saker ... i universum" så tycker jag att materia/energi, dimension och medvetande är tre lämpliga kandidater till svar. Jag hade inte en tanke på att ditt ursprungliga meddelande innehöll en satsradning när jag skrev mitt svar. Jag ber om ursäkt om du misstolkat mig. Jag är en användare som aldrig driver med andra användare. (Även om jag ofta klagar på språkfel, men då i explicit form. Till exempel bör man ju inte blanda ihop "en" och "än".) --Andreas Rejbrand 25 november 2008 kl. 12.24 (CET)

Massa är bara en av energins former, så strängt taget kan man säga att allting är energi. Det låter kanske fattigt och tomt. Men energin kommer i alla fall i många olika smaker (se där en anglicism för Andreas att bita i). Vi har energi med stor potential eller exergi i vår sol och energi utan potential i den omgivande rymdens bakgrundsstrålning. Jorden ligger väl någonstans mitt emellan, men vi har å andra sidan något som de andra inte har, nämligen komplexitet. Jämför väte- och heliumplasmat i solen eller de enstaka globetrotterfotonerna i kalla rymden med det oöverskådliga nätverket av liv i en regnskog som inte ens låter materien ruttna till jord innan den är upptagen i en ny livsform! På jorden finns även energiformer som är medvetna om sig själva och som t.o.m. kan fundera över universums övriga energi. En enastående energimix av materia i oräkneliga varianter, av värme, ljus, elektricitet, rörelser och smaker är den värld som just vi fått den stora äran att leva i. Vi får väl se hur länge det håller... /Rolf B 25 november 2008 kl. 09.28 (CET)

En föreläsare på Linköpings universitet talade en gång om att information (tex satsradning) innehöll energi. Det skulle vara lösningen på paradoxen om Maxwells demon. Kan inte svara för ämnet helt då det egentligen bara var ett sidospår i en föreläsning om ett helt annat ämne som jag inte fördjupat mig i. /Innocent bystander 25 november 2008 kl. 09.35 (CET)

Vid sidan av massa och energi, skulle också vilja slå ett slag för entropin - eller "måttet av ordning och oordning" i förenklad populärvetenskaplig beskrivning. Detta kan också sägas täcka in information som företeelse (som mig veterligen inte kan förklaras särskilt väl med energi). I översiktliga beskrivningar av materiens struktur och innersta väsen blir fokuset gärna "E=mc²", men för att förstå fenomen på molekylnivå och uppåt i skala måste man förstå entropin som drivkraft. (Termodynamiken tilldrar sig dock betydligt mindre populärvetenskapligt intresse än nyare delar av fysiken, förmodligen för att den är subtil snarare än spektakulär.) Sedan är det en fysikaliska svar på "filosofiska" frågor blir oftast formulerade på ett sätt som inte gör frågeställaren särskilt nöjd. :-) Tomas e 25 november 2008 kl. 10.13 (CET)

Det ger att det bara finns två saker: Energi och Ordning! /Innocent bystander 25 november 2008 kl. 10.19 (CET)

Entropin är ju bara en storhet, ett tal, som anger (logaritmen av) antalet mikrotillstånd, så jag tror inte det är något som "finns" i Notwists mening (även om det är en väldigt fundamental storhet). --Andreas Rejbrand 25 november 2008 kl. 12.37 (CET)

Följdfråga: Gäller det här antimateria också? Jag har för mig att jag hörde något på gymnasiefysiken om att viss antimateria faktiskt inte hade någon massa.. //moralist 25 november 2008 kl. 11.13 (CET)

Antimateria har massa på samma sätt som vanlig materia. T.ex. har ju positronen samma massa som elektronen. --Andreas Rejbrand 25 november 2008 kl. 12.37 (CET)

Det finns antipartiklar som som saknar massa. Men då är även den "vanliga" partikeln masslös. /Innocent bystander 28 november 2008 kl. 08.22 (CET)

Nja. Det finns partiklar som saknar vilomassa. De har trots detta massa. Jörgen B 12 december 2008 kl. 20.45 (CET)

redigera Oregelbundet verb

Att stinka, igår stank, det har??? —osignerat inlägg av 90.224.186.251 (diskussion • bidrag) 30 november 2008 kl. 17.45

Stunkit. --Melo man 30 november 2008 kl. 17.48 (CET)

Nja, enligt SAOL saknas supinum på ordet stinka. Vivo _disk.^↔ 30 november 2008 kl. 17.59 (CET)

Nja, enligt Lexin (sök på stinka, jag reder inte ut att länka) är stunkit den korrekta formen. Nordstedts svenska ordbok verkar vara inne på SAOL-linjen, medan Tyda går sin egen väg och säger stinkt. Kärt barn har många namn, eller inga namn alls. --Melo man 30 november 2008 kl. 22.27 (CET)

På samma sätt som det tar emot att säga "färst" är inget ord mer felaktigt än vad det är etablerat. Vi styr språket, inte SAOL. /Grillo 1 december 2008 kl. 13.21 (CET)

Fast här efterfrågades nog det enligt lingvistiker och grammatiker, ja språkvetare, korrekta ordet. Calandrella 3 december 2008 kl. 18.37 (CET)

I brist på konsensus i den allsmäktiga svenska språkeliten så tror jag man får gå efter egen känsla, jag personligen skulle nog spontant säga "stinkt", "Jag kan tänka mig att det har stinkt här inne". Kan ha att göra med var i Sverige man kommer ifrån, dialektala avvikelser är knappast ovanliga. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 1 december 2008 kl. 13.29 (CET)

Böjningsmönstret slinka - slank - slunkit känns etablerat. Kanske kan man också (eller dialektalt) säga slinkt och stinkt i supinum, men att därmed förneka stunkit tror jag inte på. /Rolf B 1 december 2008 kl. 14.52 (CET)

Fördelen med stinka-stank-stunkit är att det då passar in i en grupp verb som har just i-a-u som vokaler i sina respektive temaformer,som springa-sprang-sprungit, rinna-rann-runnit och hinna-hann-hunnit. Jag skulle nog spontant säga stunkit, men inte ha några svårigheter med att förstå stinkt.Nitramus 7 december 2008 kl. 16.19 (CET)

Jag ramlade över frågan i Språkrådets frågelåda. Click it! ;-) --Melo man 9 december 2008 kl. 16.52 (CET)

Calandrella, de flesta moderna lingvistiker, grammatiker och språkvetare verkar nog att anse att språkbruket avgör vad som är "rätt" eller "fel".

SAOB (som just beskriver språkbruket i "nysvenska", d. v. s. svenskan från 1500-talet och framåt) skriver "stinka, stank, stunkit", men också "stinka, stinkade, stinkat" eller "stinka, stinkte, stinkt", men de stenare (svaga) varianterna är enligt SAOB nu för tiden ovanliga, utom i vissa trakter, och "bygdemålsfärgade". Även formerna "stinkit" (supinum, 1855) och "stunckit" (perfektparticip, 1586) har förekommit. Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.08 (CET)

redigera Kött

Skulle vi kunna leva utan att äta kött? —osignerat inlägg av 85.225.166.202 (diskussion • bidrag)

Det finns massor av människor som inte äter kött och lever, så ja. //moralist 1 december 2008 kl. 17.24 (CET)

Eftersom de flesta har stött på vegetarianer och veganer kanske du menade ur ett längre historiskt perspektiv? Människan är "konstruerad" som allätare, men allt tyder på att den moderna människan har blivit vad hon blivit (i jämförelse med andra primater, t.ex. större hjärnstorlek) genom att ha tillgång till ett visst mått av högvärdigt protein, således ett inslag av kött i födan. Tomas e 1 december 2008 kl. 20.45 (CET)

Även fisk ger ett högvärdigt protein, fast det är ju å andra sidan ett slags kött. Crabbofix 1 december 2008 kl. 20.51 (CET)

Tja, så vitt jag vet så finns det inga livsviktiga ämnen som inte finns i någon typ av vegetarisk kost. Däremot har jag uppfattat det som att det är betydligt viktigare att vara noga med sin kost som vegetarian eftersom man lätt kan missa ämnen som kommer naturligt som köttätare. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 2 december 2008 kl. 01.24 (CET)

Som till exempel de essentiella aminosyrorna och vitamin B12. -- JIESDEO 2 december 2008 kl. 10.08 (CET)

Med vegetarian menas vanligen (i dagligt tal) den som förutom grönsaker, bönor, frukt m.m. även äter ägg och/eller mjölk och för dessa är det inga problem att få i sig alla essentiella aminosyror och B12. Veganer kan enligt uppgift(??) få i sig alla essentiella aminosyror genom att äta bönor och linser i kombination med t.ex. quinoa eller bovete. Det skulle vara intresant att få reda på om någon känner till mer om detta. MiCkE 2 december 2008 kl. 18.40 (CET)

Veganer kan få i sig proteiner via till exempel bönor inklusive soja och andra proteinrika baljväxter, som är av god biologisk kvalitet. Värre är det med B12. Vegetarianer är det inget problem med, och många veganer klarar sig rätt bra också. B12 kan lagras väldigt effektivt i levern, och återanvänds också i kroppen. Därför behöver det inte vara något större problem; även om beganer som varit veganer i flera år men är friska kan få biokemiska förändringar som talar för B12-brist är en manifest B12-brist med blodbrist och neurologiska symptom ovanligt (det finns beskrivet hos småbarn som ammar där mammorna har helt vegansk kost). Proteiner går dock att få i sig fullvärdigt som vegan, även om det är svårt och kräver en hel del av både kunskap och planering i mathållningen. (Källa: Garrow/James/Ralph: Human Nutrition and Dietetics, 10 utgåvan, Churchill Livingstone, London 2000). Nitramus 2 december 2008 kl. 21.27 (CET)

Uppfattningen att kött skulle ha varit nödvändig för hjärntillväxten är rätt spridd, såvitt jag kan bedöma; men att "allt tyder på" detta tror jag är en felaktig sammanfattning av forskningsläget. De evolutionsbiologer av facket som delar denna uppfattning torde dessutom i allmänhet inte vara anhängare av tanken att förvärvade egenskaper ärvs genetiskt, utan ha mer sofistikerade förklaringar. Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.16 (CET)

Livsmedelsverket har en bra vego-sammanfattning av vitamin B12 [1]. Där kan man läsa att alger och jästa produkter innehåller mycket B12, men att säkra studier om kroppens upptag av vegetabiliskt B12 saknas. I min Campbell/Reece: Biology (sjätte upplagan) finns en fin tabell prydd med en bild på en majskolv (som representerar allt spannmål) och en bönstjälk (som representerar alla baljväxter) där majsen innehåller alla essentiella aminosyror för vuxna människor utom isoleucin och lysin och bönan alla utom tryptofan och metionin. (De gemensamma är alltså valin, treonin, fenylalanin och leucin). Vivo _disk.^↔ 12 december 2008 kl. 21.59 (CET)

redigera Lantmätare och byggmästare och gamla decimaltum

Engelska wiki påstår en:Inch#Metric_or_decimal_inch att den gamla svenska decimaltummen om 29,69 mm och decimalfoten om 296,9 mm, och som infördes 1855, hade ett långt liv. Dom påstås fortfarande användas vid vissa tillfällen i svenska byggnadsbranschen och lantmäteriet.
Uppgiften är inlagd av IP 209.105.199.136 den 9 januari 2006. En skojare eller en teknikhistoriker? Dom vissa tillfällena är väl bara när det dyker upp gamla dokument från 1800-talet som man behöver kunna lite sortförvandling? Men det är knappast unikt för just Sverige. Någon fackman som vet bättre borde redigera uppgiften. Mvh / Mkh 3 december 2008 kl. 11.57 (CET)

Det är åtminstone inte ett mått som lärs ut på de svenska artkitektskolorna. -- JIESDEO 3 december 2008 kl. 12.21 (CET)

Spik mäts ju i tum, men det verkar inte vara decimaltum.

andejons 3 december 2008 kl. 14.11 (CET)

I byggbranchen används millimeter som grundenhet, typ överallt. 3-tum-spik är ett "smeknamn" på 75mm-spik, 2-tum-4 är ett "smeknamn" på brädor med måttet 50x100mm ohyvlat, eller 45x95mm hyvlat. De normala längderna på trä är oftast jämnt delbara med 300mm. Vanliga avstånd mellan balkar är 600mm och 900mm. De måtten kan vara en kvarleva från fot-mått men benämns inte så. Så i dagens material är tum avrundat till 25mm, och fot används inte direkt. --  boivie  ✎ 3 december 2008 kl. 14.29 (CET)

Det här har inget att göra med "dagens tum", som ju ofta bekvämt och approximativt refererar till anglosaxisk inch. Det handlar i stället om den speciellt svenska decimaltum som beskrivs i Decimalsystemet och Verkmåttsystemet, och som den anonyme IP 209.105.199.136 (från Canada) av någon anledning tror fortfarande vara i bruk i Sverige. Mvh / Mkh 3 december 2008 kl. 22.42 (CET)

Nu stryker jag enwiki's overifierade påstående om förlängd lantmätaranvändning av decimalfot efter metersytemets införande. Frågan är avslutad. Mvh / Mkh 10 december 2008 kl. 14.36 (CET)

redigera Anti-Nordkorea-propaganda

Jag såg nyss på Aftonbladets webbplats när en amerikansk reporter sticker till Nordkorea. I videon påstår han att han träffar en kvinna som inte har träffat någon på tio månader och att vägarna utanför Pyongyang är totalt öde. Kvinnan han träffar sägs kunna tala engelska men verkar mest kunna säga "coppee" (coffee) och mer än det ser man aldrig. Detta kan väl omöjligen stämma? Först det att hon tydligen inte har träffat någon på tio månader (hur vet de detta när hon inte kan engelska) och sen det att vägarna skulle vara helt fria från bilar, när man bara ser ett par sekunder av en för tittaren godtycklig väg. Är det bara jag som känner detta eller är det här bara amerikansk anti-Nordkorea-propaganda? "Nothing normal ever happens here." Herrn 4 december 2008 kl. 21.55 (CET)

Det går ju inte komma med annat än spekulationer men om jag ska agera djävulens advokat och argumentera mot dig så skulle jag säga följande. Till att börja med tolkar jag det som att han syftar på att kvinnan inte haft några kunder på tio månader. Med tanke på att inrättningen finns helt och hållet för turister och inte för lokalbefolkningen så kanske inte det är så otroligt. För även om det kommer en hel del turister så ingår kanske inte en tur till denna teinrättning i alla rundturer. När hon inte står i tebutiken gör hon säkert något annat arbete. Även om hon inte kan så mycket engelska så tycker jag det låter som att hon skulle kunna säga hur ofta det kommer kunder med tanke på att reporter i form av berättarröst säger att kvinnan kan engelska. Reporten åker ju dessutom knappast runt själv utan har troligen en tolk med sig.--Kruosio 4 december 2008 kl. 23.42 (CET)

För att spekulera vidare... Om de nu var eskorterade av diverse nordkoreanska turistguider, varför skulle guiderna/"vakterna" då gå med på att ens erkänna att hon inte haft några kunder på tio månader? Det hade ju knappast fått Nordkorea att framstå i bättre dager. Och var någonstans säger han att inrättningen finns enbart för turister? Vad är det för mening med att ha den enbart för turister, när väldigt få utlänningar får komma in i landet? Han själv säger sig ju ha "smugglats in" i landet. Herrn 5 december 2008 kl. 20.29 (CET)

Jag ser inga "guider" i videon och enligt filmarna själva (i del 2) så smög de ju in i landet och smugglade med en kamera. Sen är väl det där med Nordkoreas tomma, men extremt breda, motorvägar knappast något man behöver ifrågasätta för det ju allmän kunskap. Naturligtvis är det ur ett "amerikanskt perspektiv" men även som svensk måste jag ju säga att Nordkorea känns ganska skrämmande, och jag skulle knappast kalla dokumentären för "propaganda". Men eftersom den är ganska gonzo så är det ju givet att det finns värderingar i den. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 8 december 2008 kl. 13.10 (CET)

Lustigt; jag hörde för några dagar sedan en av våra doktorander berätta om en filmsnutt från Nordkorea. Reportrarna hade inrte alls smugglats in i landet, och klagade över att de hade svårt att träffa vanligt folk. De bodde på en våning i ett stort lyxhotell, där de flesta planen verkade nedsläckta. De hade bland annat besökt en butik där kvinnan som stod där uppgav att hon inte hade haft någon kund på många månader. Kan det finnas något samband? En annan sak är att jag inte tror att amerikanska medborgare har rätt att åka till Nordkorea enligt amerikansk lagstiftning. Åtminstone förr brukade USA-pass innehålla en passus "Valid for all countries, except..." + en uppräkning av en handfull "värstingstater", däribland Nordkorea. Vet någon om det fortfarande är så? I så fall kunde ju "smugglingen" syfta på smussel visavi USAmyndigheter snarare än nordkoreanska. I vilket fall tror jag inte att det finns skuggan av en chans att en europé skulle kunna röra sig i Nordkorea, besöka butiker m. m., utan myndigheternas vetskap. Verkade reportern att vara av europeiskt eller asiatiskt ursprung, att döma av utseendet? Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.35 (CET)

redigera Nassegaffe

"Asså jag vill flytta till ett land där dom inte tar emot invandrare"

Är det någon som har en källa till detta uttalande, eller en variant på det? Alla säger att någon nynazist sa det på TV för några år sedan, men inget mer. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 5 december 2008 kl. 00.45 (CET)

Hehe, det där är i klass med George W Bushs famösa uttalande att det mesta av USA:s export går till utlandet. ;) /FredrikT 5 december 2008 kl. 10.41 (CET)

Vilket (också?) är en modern myt. Han använde ordet "overseas", d.v.s. till länder utanför Nordamerika [2] (och det gällde import).Sjö 5 december 2008 kl. 11.51 (CET)

Kan det ha varit den där antirasismgalan med Mark Levengood i spetsen? Herrn 5 december 2008 kl. 20.32 (CET)

Här finns detaljer om vad som kan ha sagts. Mvh / Mkh 5 december 2008 kl. 21.50 (CET)

Brigitte Bardot är känd för att ha sagt något liknande: "Om Frankrike tar emot fler invandrare så emigrerar jag" eller något i den stilen. Går säkert att googla fram en källa. //E175 8 december 2008 kl. 21.37 (CET)

Repliken är från TV-programmet Tequila, som sändes i SVT 1998. Björn Skifs var programledare. Det var några skådespelare som spelade en sketch, har dock inte hittat namnet på dem. Madfan87 19 december 2008 kl. 13.30 (CET)

Aktörerna i Tequila var, om jag minns rätt, genomgående hämtade från olika amatörensembler (loaklrevyer, studentspex o dyl). /FredrikT 19 december 2008 kl. 15.09 (CET)

redigera Ludendorffare

Nog för att Erich Ludendorff var en berömd statsman, men jag vet inget om hans eventuella kokkonst. Dock har jag hört att man kan äta "ludendorffare" - men vad i hela friden är det? Riggwelter 6 december 2008 kl. 15.12 (CET)

Om det är en svensk rätt skulle det kunna vara nån i Hässleholm som döpt nån rätt efter honom, han tillbringade en längre tid i Sverige vid slutet av första världskriget. Vad det är för något har jag dock ingen aning om.--Ankara 6 december 2008 kl. 18.22 (CET)

En googlesökning på "Ludendorffare" ger inga vettiga träffar och den tyska former "Ludendorffer" verkar bara ge länkar kopplade till politiskt/ideologiskt orienterade sidor (jfr de: [3]). Det är rätt många år sedan jag läste James Cavallies bok Ludendorff och Kapp i Sverige, men jag har inga minnen av att det i denna nämns någon maträtt förknippad med Ludendorff. Möjligen skyulle det kanske kunna handla om en benämning på någon mat de tyska trupperna under första världskriget fick? /FredrikT

I det är fallet är det något så obskyrt som jag någon gång snubblat över på den här hemsidan... alternativt i den tidning de ger ut och som jag snubblat över någon gång. Riggwelter 6 december 2008 kl. 23.02 (CET)

En gissning: med tanke på hur soldathumor typiskt yttrar sig, och det faktum att det rådde hungersnöd i Tyskland vid första världskrigets slut skulle det kanske kunna röra sig om en beteckning på nödproviant eller sämre mat som lagats till soldater under kriget, alternativt senare serverad mat som liknade sådan mat? Tomas e 7 december 2008 kl. 12.27 (CET)

Om de har skrivit om maträtten på den där hemsidan, så kanske de vet... har de inte svarat när du har frågat? E.G. 9 december 2008 kl. 17.06 (CET)

Jag har inte frågat dem, för det här var ganska länge sedan. Kanske en god idé att göra det, dock... även om jag tycker att Tomas e:s förklaring inte alls är dum. Riggwelter 9 december 2008 kl. 20.33 (CET)

redigera Ljusstakar och skålar.

Hejsan, Jag skulle vilja ha hjälp med ett par frågor om ljusstakar och skålar tillverkade på Orrefors.

• Ljusstake PA 3741/1
• Ljusstake P 3741-111
• Skål P 4226-121

Det vore kul om ni kunde svara,dom två sista finns i USA och måste ha varit där i många år.

Hälsningar. Barbro —osignerat inlägg av 85.228.76.120 (diskussion • bidrag) 7 december 2008 kl. 13.02

Om man googlar på "antikforum" så kommer det upp ganska många träffar, förmodligen är det bättre att fråga på ett ställe som är inriktat på just antikviteter »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 8 december 2008 kl. 12.58 (CET)

redigera Munspelspelande?

Hur beskriver man en person som spelar munspel? Om personen spelar gitarr säger man ju exempelvis "en gitarrspelande person", men om personen spelar munspel? "Munspelspelande" eller "munspelande"? Om det är det tidigare, heter det då "munspelspelande" eller "munspelsspelande"? Herrn 7 december 2008 kl. 15.15 (CET)

Det heter "munspelsspelare" på samma sätt som det heter "fotbollsspelare". Grundregeln är att sammansatta ord får fog-s vid ytterligare tillägg av ordled. "Munspelare" är ju analogt med dragspelare, men faller på att det låter lite löjligt eftersom det kan associeras till att spela med munnen/på munnen, "spela på läpp". Tyvärr börjar bruket av genitiv-s och fog-s vackla i svenskan (På grund av infuenser från engelskan?). T.ex. "Svenska fotboll(s)förbundet" och "Linköping(s) Konsert & Kongress". -- Rex Sueciæ 7 december 2008 kl. 15.45 (CET)

En klassisk variant på svårböjda ord är ju annars att uttrycka dem annorlunda, som att helt enkelt säga att "personen står och spelar munspel". Vivo _disk.^↔ 7 december 2008 kl. 15.56 (CET)

Intressant fråga! SAOB tar bara upp själv instrumentet utan att angiva några benämningar på den som trakterar det (dessutom verkar SAOB mena att munspel urspr syftade på vad man numera kallar mungiga och att den nuvarande användningen är en sammanblandning med vad som egentligen heter harmonika). Inte heller Bonniers musiklexikon ger någon vägledning i vad traktören av detta instrument bör kallas. Jag försökte därför gå omvägen att slå på ett par kända sådana traktörer i Myggans nöjeslexikon, nämligen Larry Adler och Toots Thielemans och se med vilket epitet de benämns. Svaret visade sig i båda fall vara "munspelsvirtuoser" samt i Adlers fall även "munspelsartist". Känns alltså som om de som ställs inför att substantivera denna sorts musicerande varit tvungna att gå litet av en "språklig omväg" för att komma förbi den oklarheter som Herrn påpekar. /FredrikT 7 december 2008 kl. 16.12 (CET)

Jag ser nu att vi själva här på Wikipedia faktiskt använder formen "munspelare"; se Kategori:Munspelare med underkategorier! Jag hittar även denna form på sr.se ("Munspelare unik högskolestudent" [4]) och i ett flertal tidningsartiklar m m. /FredrikT 7 december 2008 kl. 18.25 (CET)

Mitt inlägg rörde mest det språkliga. Väl medveten om att det heter dragspelare tycker jag, men det är min personliga åsikt, inte att det kan heta munspelare. Man spelar inte mun, utan munspel. Men munspelare har uppenbarligen tagit sig en plats i vokabulären. Men också Sohlmans musiklexikon undviker termen, både i den ganska väl tilltagna artikeln "munspel" och i artikeln om t.ex. Toots Thielemans. -- Rex Sueciæ 7 december 2008 kl. 20.28 (CET)

En dragspelare spelar inte drag heller, utan dragspel. Språket är inte alltid logiskt och ibland tar det genvägar; det är lättare att säga dragspelare än att säga dragspelsspelare och detsamma gäller nog när det kommer till munspel. Det är dock en intressant, om än något kuriosabetonad, fråga som jag aldrig har funderat på tidigare. E.G. 11 december 2008 kl. 12.41 (CET)

redigera Tryck vid absoluta nollpunkten?

Kan det finnas något tryck vid den absoluta nollpunkten? —osignerat inlägg av GrillBritt (diskussion • bidrag) 8 december 2008 kl. 11.10

Tryck och temperatur är två skilda saker som dock ändå kan bero på varandra. Hur menar du med din fråga, kan du utveckla den? //Grizzly 8 december 2008 kl. 12.12 (CET)

Om du avser en ideal gas (vilket du förmodligen gör) så gäller Allmänna gaslagen

pV = nRT.

Om man sänker temperaturen T i ett system med fix volym V och substansmängd n så sänks även trycket p. (R är en konstant.) --Andreas Rejbrand 8 december 2008 kl. 12.27 (CET)

D.v.s om T=0 --> p=0. T=0 innebär att rörelsen hos molekylerna har upphört, så dessa är väl inte då längre i gasform? I verkligheten går aldrig T=0 att uppnå, men skulle det gå, så skulle inget gastryck föreligga, som jag förstår formeln rätt, men jag är kanske är ute och cyklar? Taxelson 8 december 2008 kl. 14.05 (CET)

Nej, det är väldigt svårt att undvika van der Waals-bindning (Londonkrafter). Men lätta ädelgaser är i gasform väldigt långt ner på temperaturskalan. Men vid tillräckligt låga temperaturer torde även dessa bilda kristaller (om de inte kyls för fort), och då torde den termiska energin ge sig till känna som kristallvibrationer, eller som fononer. Men om man har stor volym V och liten substansmängd n blir dessa kristaller väldigt små, så kanske kan man räkna med dem som en gas trots allt. --Andreas Rejbrand 8 december 2008 kl. 14.17 (CET)

Spontant skulle jag vilja hänvisa till de statistiska definitionerna av temperatur och tryck vilka bygger på derivator av entropin. Dock måste jag sitta och tänka lite på vad som händer när . --Andreas Rejbrand 8 december 2008 kl. 14.20 (CET)

Kristaller är inte en nödvändighet. Man kan få annat skoj som suprafluider också.

andejons 8 december 2008 kl. 14.36 (CET)

Den ideala gaslagen som nämns ovan är som namnet avslöjar en idealisering av hur gaser och materia beter sig under "vanliga" förhållanden och hur den reagerar på förändringar, högre temperatur kan exempelvis medföra högre tryck om volym och antal partiklar är konstant. Denna idealisering bryter samman lite grann när man går allt längre ner på temperaturskalan och andra krafter kommer in och får större påverkan på systemet.

Först lite histora, när man först började förstå hur termodynamiken fungerar i början på 1800-talet så kom en vetenskapsman (han var fransman så jag är inte helt säker på stavningen av hans namn) på att om man ritar upp hur en vätskas tryck varierar med temperaturen finner man att den avtar (så gott som) linjärt. Om man sedan förlänger denna kurva mot lägre tryck och lägre temperatur så får man till slut ett tryck på 0 och en absolut lägsta möjliga temperatur. (vi kan ju inte ha ett negativt tryck, negativ tryckskillnad går men inte negativt tryck). Denna temperatur som han förutsade som den lägsta möjliga ligger inte alls långt ifrån det vi idag kallar absoluta nollpunkten.

Åter igen till sakfrågan, vad händer vid absoluta nollpunkten, 0 Kelvin? Jo, dels så tillkommer ett par andra krafter som nämndes ovan så ideala gaslagen gäller inte fullt ut utan den måste kompletteras. Men alltefter att partiklarna mister sin temperatur så saktar de in i sin rörelse och exempelvis bildas suprafluider men om man fortsätter ännu längre och sänker temperaturen allt mer (något som blir svårare och svårare ju kallare man ska få det eftersom värme normalt vill flöda från det som är varmt till det som är kallt) så kan partiklarnas vågfunktioner börja breda ut sig i rummet. Detta hänger samman med Heisenbergs osäkerhetsprincip, se även kvantmekanik. När vågfunktionerna blivit tillräckligt stora så börjar de överlappa varandra och kvantmekaniskt sett så har partiklarna mist sin identitet, de vet inte längre vilken del av den sammanslagna vågfunktion som var deras utan partiklarna är överallt i hela vågfunktionen samtidigt... Ett så kallat Bose–Einstein-kondensat har bildats. Det är inte helt enkelt att förklara med ord vad som sker men om du är mer intresserad av den absoluta nollpunkten så kan jag varmt rekommendera en populärvetenskaplig dokumentär som BBC4 har sänt för ett par år sedan. Den finner du, och alla andra, på http://video.google.com sök på "Absolute zero". Den är uppdelad i två delar, vardera på 59 minuter (de första två resultaten i listan). //Schweden 9 december 2008 kl. 01.28 (CET)

redigera vad är akropolis

vad är akropolis —osignerat inlägg av 85.157.23.241 (diskussion • bidrag) 8 december kl. 17.51

Se Akropolis. /Poxnar 8 december 2008 kl. 18.56 (CET)

Vanligtvis tänker man nog på Akropolis i Athen men jag har för mig att akropolis även kan användas allmänt för "befästa kullar". Ungefär som att Kreml inte bara finns i Moskva. //Grizzly 9 december 2008 kl. 00.18 (CET)

Den högsta platsen i en antik stad. Akros betyder 'högst' och polis betyder 'stad'. Oftast fanns där ett tempel och/eller en befästning. Rex Sueciæ 9 december 2008 kl. 00.28 (CET)

redigera ämne

du har en kub som har volymen 8 kvadratcentimeter, den väger 56,8 gram vilket ämne är det?

Skoluppgifter får du allt ta och klara själv. En volym i kvadratcentimeter? -- JIESDEO 9 december 2008 kl. 11.00 (CET)

va jaha jo men jag har ingen tabell över vikterna och jag hittade ingen på nätet.

Se en:List of elements by density. I g/cm³ också. -- JIESDEO 9 december 2008 kl. 11.09 (CET)

Jag är nyfiken på om jag räknade rätt. Vad säger ditt facit? //Grizzly 9 december 2008 kl. 16.03 (CET)

Uppgiften "volymen 8 kvadratcentimeter" är ju oriktig, det kanske var tänkt "8 kubikcentimeter"? Men en annan tanke kan ha varit "kubens sida är 8 kvadratcentimeter". Här har du två tal att lösa - kan bägge ge rimliga svar? Mvh / Mkh 9 december 2008 kl. 16.24 (CET)

Beskriv hur du tänkte och vad du kom fram till så ska du få en kommentar! /Rolf B 9 december 2008 kl. 16.46 (CET)

redigera Översättningar av Windows

Är det någon som vet hur många översättningar det har gjorts av Windows (och gärna vilka språk)? M.M.S. 9 december 2008 kl. 15.53 (CET)

Exakt hur många översättningar som finns vet jag inte men om du tittar på Microsofts hemsida så finner du ett par sidor som berör additional language och Local Language program. Hoppas detta kan besvara lite av dina funderingar. //83.253.253.11 9 december 2008 kl. 17.38 (CET)

redigera nationaldag

Finns det något land som har sin nationaldag den 14 februari? —osignerat inlägg av 84.55.113.218 (diskussion • bidrag) 9 december kl.19.17

Söker man igenom listan i engelskspråkiga Wikipedias artikel "National Day" [5] så verkar det inte så. Däremot alla de närmast följande dagarna: 15 (Serbien), 16 (Litauen), 17 (Kosovo) och 18 (Nepal & Gambia). /FredrikT 9 december 2008 kl. 19.38 (CET)

Själv tittade jag i "Fakta kalendern 2007" som också den påstår att INGA länder har nationaldag den 14:e februari. Det närmaste jag kan hitta som du kanske menat är, bland andra, Estland 24 februari, Frankrike 14 juli, Gambia 18 februari, Israel 14 maj, Litauen 16 februari, Myanmar 4 januari, Paraguay 14 maj och Sri Lanka 4 februari.

Sedan kan man också kika på Lista över nationaldagar efter datum.

//Grizzly 9 december 2008 kl. 19.50 (CET)

Är du säker på att kalendern heter "Fakta kalendern 2007"? --Andreas Rejbrand 9 december 2008 kl. 23.19 (CET)

... Njaelkies Lea (d) 9 december 2008 kl. 23.37 (CET)

Jo jag vet, har letat rätt mycket själv. Vet om det finns något land som firar sin självständighet den dagen då?

redigera Tanzania!

Vad har tanzania för demokrati ? Vad har dem för Mänskliga rättigheter? —osignerat inlägg av 81.225.98.21 (diskussion • bidrag) 9 december 2008 kl. 23.45

Enligt artikeln om Tanzania är landet en republik och har alltså en president. Enligt den engelska Wikipedia-artikeln en:Politics of Tanzania är landet en enhetsstat och saknar alltså, liksom till exempel Sverige, delstatsindelning. Presidenten är både statschef och regeringschef. Politiskt är landet sedan 1994 ett flerpartisystem som domineras av Revolutionära statspartiet. Vad du menar med frågan om mänskliga rättigheter vet jag inte riktigt. Menar du möjligen hur väl landet anses leva upp till FN:s deklaration eller hur aktivt de arbetar för att nationellt och internationellt främja mänskliga rättigheter? /dcastor 10 december 2008 kl. 01.31 (CET)

Amnesty har en samling rapporter som rör Tanzania här. Där hittar du mer om hur FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna efterlevs. Zanzibar, det mindre delen av unionen Tanganyika-Zanzibar som utgör Tanzania kan vara särskilt intressant att titta på. //Rotsee 10 december 2008 kl. 06.08 (CET)

Jag hittar inte uppgifter i den engelska artikeln om att Tanzania numera skulle ha övergått till att vara en "enhetsstat". Tanzania uppstod som en union mellan Tanganyika och Zanzibar, och mycket länge ansågs skillnaderna mellan riksdelarna som mycket stora. Om jag minns rätt, så brukade det anses att de mänskliga rättigheterna utsattes för avgjort mer kränkningar på Zanzibar än i den tidigare Tanganyikadelen. Jag vet inte alls om detta i så fall fortfarande är fallet.

Den engelska artikeln uppger att Zanzibar fortfarande har en egen president och ett eget parlament (som sköter viss lagstiftning som bara gäller Zanzibar). Därför är det nog fortfarande riktigare att kalla Tanzania en unionsstat än en enhetsstat. Jörgen B 12 december 2008 kl. 21.57 (CET)

Ja, så är det. Tanzania är en unionsrepublik, bestående av två regeringar som på engelska kallas the Union Government och the Zanzibar Revolutionary Government. I konsitutionen kan man läsa mer om det. På Zanzibar används för övrigt fortfarande unionsflaggan (Zanzibars flagga med den tanzanska flaggan i ena hörnet). //Rotsee 16 december 2008 kl. 08.58 (CET)

redigera Förtal

vad menas med att förtala en person ? —osignerat inlägg av 90.235.23.4 (diskussion • bidrag) 10 december 2008 kl. 14.27

Se Förtal! Mvh / Mkh 10 december 2008 kl. 18.11 (CET)

redigera Filmcensur

vilken uppgift har film censuren ? —osignerat inlägg av 90.235.23.4 (diskussion • bidrag) 10 december 2008 kl. 14.28

Statens biografbyrå har till uppgift att granska filmer för att sätta en lämplig åldersgräns, detta för att skydda minderåriga från psykisk skada. Tips: sök efter "filmcensur" innan du skriver här, då hade du hittat svaret mycket snabbare! ;-) //Grizzly 10 december 2008 kl. 18.46 (CET)

redigera Nyhetsbyrå

vad gör en nyhetsbyrå ? —osignerat inlägg av 90.235.23.4 (diskussion • bidrag) 10 december 2008 kl. 14.28

Jag tänker inte göra dina läxor, men du kan alltid börja med att läsa artiklarna förtal, filmcensur och nyhetsbyrå. //Rotsee 10 december 2008 kl. 15.36 (CET)

redigera Livslängd

Vad är det som har görd att livslängden i sverige har förlengs med 25 de sista 100 år? —osignerat inlägg av 84.217.57.164 (diskussion • bidrag) 11 december 2008 kl. 20.43

Hm, var har du sett att den gjort det? Jag är lite skeptisk till påståendet... //moralist 11 december 2008 kl. 22.48 (CET)

Siffran låter något häftig men inte omöjlig. Vad gäller orsakerna är väl en generellt viktig grund för stigande medellivslängd ofta sänkt spädbarnsdödlighet. /FredrikT 11 december 2008 kl. 22.52 (CET)

Låter som en skoluppgift... Här är en bra pdf från SCB som förklarar varför. Den visar också ett diagram där man kan se att mellan 1905 och 2005 har "medellivslängden" (egentligen livslängdsförväntan, för det är inget medelvärde, det är ett tal för hur länge man räknar med att någon ska leva, givet en viss ålder), ökat med ungefär 25 år. /Grillo 11 december 2008 kl. 23.00 (CET)

Förresten ska man tänka på att livslängdsförväntan vid födseln inte är den högsta, speciellt inte i länder med hög spädbarnsdödlighet. I sådana länder räknar man med att ett antal barn dör inom tre år. Ungefär vid 4-5 års ålder får man ett rättvisande livslängdsförväntanstal. Det är alltså möjligt att om man använder dessa siffror istället för de vid födseln, får man ett någorlunda annorlunda resultat. Då har man nämligen räknat bort alla spädbarnsdödslar. /Grillo 11 december 2008 kl. 23.05 (CET)

redigera Nordiska Vulkaner

Vilket land i Norden har flest vulkaner och varför? —osignerat inlägg av 83.226.186.137 (diskussion • bidrag)

Det där avslutet med "varför" får det att låta misstänkt mycket som en skoluppgift. Men när det handlar om just norden tror jag det vore orimligt att säga något annat land än Island, men det är bara en gissning. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 11 december 2008 kl. 23.21 (CET)

Den här bilden ger ett ganska tydligt svar på frågan "varför", se se artikeln Plattektonik. / Elinnea 11 december 2008 kl. 23.31 (CET)

Artikeln Vulkan har ett avsnitt om områden där vulkaner bildas.Sjö 11 december 2008 kl. 23.35 (CET)

redigera glödlampor

innehåller glödlampor kvicksilver? —osignerat inlägg av 213.101.45.123 (diskussion • bidrag) 12 december 2008 kl. 20.39 (CET)

De enda glödlampor som innehåller kvicksilver verkar vara lågenergilampor. Se CFL Bulbs Have One Hitch: Toxic Mercury alternativt [6] »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 13 december 2008 kl. 14.35 (CET)

Men det är inte glödlampor, det vill säga lampor där ett hett glödande filament avger ljuset (halogen eller de vanliga argonfyllda). /Pieter Kuiper 15 december 2008 kl. 09.26 (CET)

redigera lågenergilampor

har någon vetenskapligt vederhäftigt fastställt livslängden på lågenergilampor? —osignerat inlägg av 213.101.45.123 (diskussion • bidrag) 12 december 2008 kl. 20.49 (CET)

Råd och rön, som jag tycker brukar vara utförliga, har testat lågenergilampor. Texten finns inte tillgänglig gratis på nätet, men R&R finns ju på biblioteken. Här är en länk. Man kan ju fundera över vad man skulle anse vara en "vetenskaplig" test av livslängden och hur man skulle undersöka inverkan av faktorer som hur ofta man slår på och av lampan, omgivningstemperatur etc. /NH 14 december 2008 kl. 00.44 (CET)

Se Lågenergilampa och Pressrelease

Mvh / Mkh 15 december 2008 kl. 11.22 (CET), tillägg 16 december 2008 kl. 22.56 (CET)

redigera lågenergilampor

Genom en egen mindre undersökning stämmer inte alls uppgifterna om de vanliga kommersiella lågenergilampornas livslängd, som uppges av handeln och miljöorgan till 8000-10000 h. De egna mätningarna på ett 30-tal lampor av skiftande pris och kvalitet ger till resultat c:a 2000 till max. 4000 h. Har vi alla blivit lurade? Nu skall dessutom EU förbjuda de vanliga glödlamporna! Hempa, Nyköping —osignerat inlägg av 213.101.45.123 (diskussion • bidrag) 12 december 2008 kl. 21.03 (CET)

Osäker på svaret men jag ser att du postat tre olika frågor under tre olika rubriker. I framtiden kan det vara bra om du håller dig till allt i en sammanfattad fråga. Dessutom, när det kommer till frågor som "finns det något sånt här?" så kan det vara bättre att faktiskt söka själv eftersom man rimligtvis inte kan anta att någon på Wikipedia sitter inne med kunskapen om alla forskningsrapporter i hela världen. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 13 december 2008 kl. 14.39 (CET)

redigera Kolmonoxidförgiftning

Hur lång tid har man på sig att ta sig till akuten om man blivit kolmonoxid förgiftad samt "märker" man att man blivit det? —osignerat inlägg av 192.121.84.241 (diskussion • bidrag) 12 december 2008 kl. 23.04 (CET)

Vår svenskspråkiga artikel kolmonoxidförgiftning är kort, men en:Carbon monoxide poisoning är betydligt fylligare för den som kan läsa engelska. Svaret tycks vara att det väldigt mycket beror på dosen. Det går att dö inom minuter av mycket höga doser, men det finns även potentiellt dödliga doser där man har ett par timmar på sig. Med tanke på symptom som huvudvärk, illamående, yrsel och medvetlöshet kan man nog vara lite tveksam om man vid riktigt höga doser verkligen för egen maskin förmår att ta sig till vård i de fall där den skulle behöva sättas in fort. Så mycket frisk luft som möjligt så fort som möjligt och assistans av någon som inte själv är förgiftad låter som en faktor som påverkar möjligheterna att klara sig. Tomas e 13 december 2008 kl. 00.13 (CET)

Sedan är det så att Wikipedia inte ger medicinska råd. Misstänker du att du blivit kolmonoxidförgiftad rekommenderar jag att du tar dig till sjukhus eller ringer 112 snarast. /Grillo 13 december 2008 kl. 14.49 (CET)

redigera Spegelbild

Är bilden som man ser i en spegel två- eller tredimensionell? CalleC 15 december 2008 kl. 16.55 (CET)

Tredimensionell. Spegelbilden återger höger-vänster och upp-ned helt korrekt. Men framåt-bakåt byter plats: Du har din näsa mot spegelbildens näsa, din nacke har du bakåt. Men spegelbildens nacke vetter i motsatt riktning. Detta är spegelns funktion i 3 dimensioner. Mvh / Mkh 15 december 2008 kl. 17.13 (CET)

Jag vet inte om det var riktigt så jag tänkte. Jag menar mer: Är spegelbilden bara en tvådimensionell avbildning av det som finns på "min" sida av spegeln, eller är den tredimensionell på samma sätt som ett hologram? CalleC 15 december 2008 kl. 17.16 (CET)

Om man har normal syn på två ögon, så får man ett tredimensionell intryck av en spegelbild. Det beror på att man får något olika bilder på respektive öga, på samma sätt som om det speglade föremålet verkligen hade stått "bakom" spegeln. /B****n 15 december 2008 kl. 17.17 (CET)

Aha! Då var det som jag trodde då. Jag misstänkte det, eftersom jag märkt att avlägsna föremål i spegelbilder blir suddiga (jag är närsynt). Ehuru jag ser bra på båda ögonen med glasögonen har jag dock tyckt att det varit lite svårt att avgöra hur det egentligen låg till med den här saken. Tack! CalleC 15 december 2008 kl. 17.41 (CET)

Jag tror problemet ligger i hur du formulerar din fråga. Om bilden "är" två eller tre-dimensionell är ju en definitionsfråga. Du ser ju en direkt avbildning av något tredimensionellt (du och omgivningen) på ett tvådimensionellt plan (en spegel). Ett "hologram", eller åtminstone de som existerar i verkligheten idag så vitt jag vet, projicerar också en tvådimensionell bild men ändrar bilden beroende på varifrån man kollar. Att projicera ett tredimensionellt hologram är än så länge något som bara finns i science fiction, tror jag. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 15 december 2008 kl. 17.43 (CET)

Spegelbilden ligger inte i ett plan. En spegel ger inte en avbildning på ett tvådimensionellt plan.--Petter 15 december 2008 kl. 18.16 (CET)

Det är väl som jag sa en definitionsfråga? Materialet i spegeln som reflekterar ljuset är väl "tvådimensionellt" (naturligtvis är det tredimensionellt för annars hade det haft 0 i tjocklek men du fattar förhoppningsvis hur jag tänker) men det du ser är ju en reflektion av en tredimensionell värld. Det hade vart lite lättare att förstå vad du menar om du inte bara i två meningar drygt konstaterade ett faktum, det är mycket möjligt att jag har fel men om du vill påpeka det kan du åtminstone göra det på ett vänligt och konstruktivt sätt. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 15 december 2008 kl. 18.29 (CET)

Själva spegelytan kan givetvis betraktas som tvådimensionell, men det som speglas är tredimensionellt och finns framför spegeln. Det ser ut att ligga lika långt bakom spegelplanet och är fortfarande tredimensionellt. Det som verkar ligga dolt bakom spegelkanten kan vi se om vi flyttar oss, precis som när vi tittar ut genom ett fönster. Vi kan på samma sätt se olika sidor av en tärning i spegleln genom att flytta oss själva i sidled. Så spegelbilden måste kallas tredimensionell. Det spegeln gör är att se till att ljuset från det som speglas kommer precis som om föremålen hade funnits bakom spegelytan. Om spegeln är bra och vi inte ser oss själva, kan det strängt taget vara omöjligt att avgöra om det är ett fönster eller en spegel vi tittar på. —osignerat inlägg av Rolf B (diskussion • bidrag) 15 december 2008 kl. 19.37

Optiskt ligger bilden (virtuell bild) bakom spegeln; man borde kanske skriva lite mer om det där, med lite skissar som Bild:Plane mirror.png. Bilden är tredimensionell. /Pieter Kuiper 15 december 2008 kl. 19.39 (CET)

redigera "Skomakar-tår"

Hej! Skulle vilja veta mer kring "Skomakar-tår". Opererade mig för 6 år sedan för det men läkarna berättade inte så mycket om det. Har letat på nätet men hittar inget. Kommer inte ihåg det riktiga ordet för det symptomet. Skulle uppskatta all hjälp jag kan få! —osignerat inlägg av 79.102.101.166 (diskussion • bidrag) 16 december 2008 kl. 01.26 (CET)

Kan det vara Hallux valgus? Mvh / Mkh 16 december 2008 kl. 14.47 (CET)

redigera Kungen av Futu

"Den 22 april slöts ett avtal med kungen av Futu (Feta) att upplåta området till Sverige och Carloff blev den förste guvernören." står det i artikeln om Svenska guldkusten. Någon som vet vem kungen är? Kan det ha varit en awutu-/efutukung? Kan det ha funnits ett awuturike på platsen vid den tiden?
//Rotsee 16 december 2008 kl. 07.37 (CET)

Tiden är alltså 1650 och platsen den ghanesiska kusten omkring Cape Coast i nuvarande Centralregionen. //Rotsee 16 december 2008 kl. 09.37 (CET)

redigera Ruttet ägg

Jag och Flinga diskuterade nyss på IRC något som hände för några år sedan. I h*ns familj hade de sparat ett målat påskägg i många år, men en dag exploderade det och lämnade en inte helt trevlig lukt efter sig. Hur kommer det sig att det stod i flera år innan det slutligen gav upp? Vad gjorde att det gav upp över huvud taget? /Grillo 16 december 2008 kl. 08.07 (CET)

Nu gissar jag (till LA2:s förtret), men det bör väl helt enkelt handla om skalets tjocklek och därmed förmåga att motstå kraften i den gasutveckling som rimligen bör ha blivit effekten av äggets "inre" förruttnelseprocess. En dag blev gastrycket helt enkelt för kraftigt och skalet brast. /FredrikT 16 december 2008 kl. 08.30 (CET)

Det hade nog kunnat stå i många år till om de bara blåst ur ägget innan de målade det :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 december 2008 kl. 08.48 (CET)

Ett äggskal är inte hermetiskt tätt (annars skulle bakterierna inte kunna ta sig in i ägget). Hos mig har vi målade ägg som inte gått sönder på mer än 15 år och sådana som gått sönder tidigare utan att efterlämna någon lukt. Däremot är äggskal biologiskt nedbrytbart, man lägger ju skalen i kompostavfallet. Det kan ha varit så att Flingas ägg förvarats i en miljö där nedbrytningen av skalet gått fortare än uttorkningen av innehållet eller att hans ägg hade ovanligt tunt skal. Man kan konservera (täta) ägg med vattenglas. --Elav W 17 december 2008 kl. 14.07 (CET)

redigera Nya uttryck?

Hej mitt namn är Daniel. Undrar bara om någon besitter vetskapen om hur man skulle kunna få hjälp att få ett nytt uttryck ( så som t.ex stockholmsyndromet) att få fäste. eller vart man möjligtvis skulle kunna vända sig för att få sitt egna uttryck prövat. —osignerat inlägg av 83.248.101.46 (diskussion • bidrag) 16 december 2008 kl. 12.24

Om och hur snabbt ett uttryck får fäste är nog svårt att styra. Däremot brukar språkvårdare vara duktiga på att se vilka nya uttryck som är väl lämpade att smälta in i svenskan, och kanske komma på förslag på hur ord och uttryck kan förändras för att fungera bättre. Svenska språkrådet (tidigare Språknämnden) har en frågelåda på sin hemsida för den typen av frågor. //Rotsee 16 december 2008 kl. 13.13 (CET)

Tror det är en ganska missriktad tro att språket skulle vara nåt byråkratiskt som kan styras med hjälp av någon typ av central myndighet som kan pumpa ut nya "bra" termer till folket. Språket har alltid varit levande och decentraliserat, och kommer förmodligen alltid så att förbli. Nya termer skapas av folk och sprids sen automatiskt om de är bra, eftersom folk tycker att uttrycket är bra. Du får väl börja använda ditt uttryck och se om andra hakar på. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 december 2008 kl. 18.29 (CET)

Å andra sidan känns många av de nyord som presenteras på text-tv runt nyår vara just byråkratiska påhitt, alternativt Stockholmsfenomen, så man förstår ju frågan. Jag menar Lattemamma? Taggmoln? Förortare? Örådiserad? Älgtest? Vivo _disk.^↔ 16 december 2008 kl. 18.44 (CET)

Språkrådet nämndes tidigare här i diskussionen. De har också en avdelning som heter "Nyord". Där finns bland annat en nyordslista som ges ut årligen samt en nyordbok. Det är ju ett sätt att få sitt nyord prövat, men om det sedan får fäste är en annan femma. För mera info se [7]  /smuliman 16 december 2008 kl. 19.05 (CET)

redigera Anthraxbrev

Vad är ett anthraxbrev för något? —osignerat inlägg av Grey ghost (diskussion • bidrag) 17 december 2008 kl. 08.13

Se Mjältbrandsattackerna i USA. /Pieter Kuiper 17 december 2008 kl. 08.27 (CET)

Anthraxbrev

Brev med mjältbrandssporer (anthrax är engelska för mjältbrand) som skickades till olika politiker under mjältbrandsattackerna i USA. Breven fick stor uppmärksamhet eftersom de skickades under terrorhysterin strax efter 11 september-attackerna, och bland andra George Bush spekulerade om att Irak eller Al-Qaida skulle ha varit inblandade. Det har hävdats att FBI-utredningen försvårades för att Vita huset krävde bevis för kopplingar till en terrororganisation. Spåren ledde dock till en forskningschef vid amerikanska armén, som tog livet av sig innan en rättegång hann börja. Attackerna har fött flera konspirationsteorier. En fyllig artikel finns på engelska Wikipedia. //Rotsee 17 december 2008 kl. 08.41 (CET) (redigeringskrock med Pieter Kuiper)

redigera Jordbävningar och Jordskalv?

Existerar det någon skillnad mellan jordbävning och jordskalv eller är de synonyma? Mitt personligen intryck är att Jordskalv används (åtminstone i pressen) ofta om mindre skalv, i synnerhet när det gäller skalv i Skandinavien. Men det behöver inte betyda så mycket. Finns motsvarigheter till dessa två skilda ord också i andra språk? --Ankara 17 december 2008 kl. 14.23 (CET)

redigera Spackel

Jag kopierar in en anonym fråga från diskussion:spackel:

Hur mycket spackel går till golvet(1600x2200x1600) om spackletstjocklek är 20mm?

--Korall 18 december 2008 kl. 10.09 (CET)

Om jag missförstått golvstorleken rätt så borde volymen bli 1600 * 2200 * 20 mm³, vilket sedan kan konverteras till lämpligare volymmått. --  boivie  ✎ 18 december 2008 kl. 11.03 (CET)